A touch of destiny



"Har du av förstrött intresse plockat upp detta kringfladdrande papper skulle jag bli riktigt glad. Förvisso kommer jag aldrig veta om du läst dessa rader, men bara vetskapen om att du finns där ute inger mig med ett hopp om att något stort ska ske mig. Exakt vad vet jag inte, att mitt öde ska uppenbaras kanske. På tal om ödet, vad säger att... 

…det blir mitt öde som kommer att avgöras av lappen jag skickat. Se det här som en uppmaning att anteckna något som verkligen är värt att läsa."


Sagan om klanen Otori


Jag har blivit helt såld på bokserien Sagan om klanen Otori av Lian Hearn. Bara på ett par dagar har jag slukat de tre första böckerna, och idag var jag på biblioteket och lånade de två sista i serien. Idag har det varit växlande väder, helt klart! Regnat och vart solsken varannan minut ungefär, hade planerat att gå ut och fota lite men nu blir det till att börja läsa bok nummer fyra, Vid hägerns skarpa skri och dricka en kopp the eller tre istället. Längtar tills att man kan sitta ute i gräset eller ligga i hängmattan och läsa. På tal om att längta så är det förresten idag exakt 14 dagar tills att jag får nycklarna till min nya fina underbara lägenhet! Det gillar vi starkt!

I am the wilderness locked in a cage, a rolling wave without the motion, a glass of water longing for the ocean





Bröllopsfotografen



Årets första bröllopsinbjudan droppade ner i brevlådan igår! Det är Emelie som ska gifta sig!




Jag har även fått förtroendet för att fotografera bröllopsbilderna och det ska bli jätteroligt! Detta kommer att bli en riktig bröllopssommar då jag även ska fota två till bröllop, varav ett är min brors. 

Sara Johansson, bröllopsfotograf, at your service! Eller som Starrin säger i "Bröllopsfotografen" på frågan om vem han är; "Bröllopsfotograf, jag som ska ta lite sköna bilder på bröllopet". Underbar film!



Mitt-i-natten-längtan efter sommar och sol


I was going south, and west, because if I went north or east I would run out of world too soon





Lämlarna kommer!



Innan nu i påsk kan jag inte minnas att jag har ett en enda lämmel i hela mitt liv. Det har jag tagit igen flera gånger om under de dagarna vi var i fjällen kan jag meddela! Det hela började med att jag och mamma var ute och gick en promenad kvällen då vi kom dit, och såg små orangea tussar ligga utspridda över vägen. Vi spekulerade huruvida detta var en räv som fastnat i nåt hjul och på ett mindre trevligt sätt blivit spridd över hela vägen. Men delarna tog ju aldrig slut nångång! Det var inte förrän vi gick in en bit på fjället och råkade ut för ett gäng lämlar som vi insåg att det var ju lämmelsplattar som låg över hela vägen!

Lämlar är väl det som man kan säga sammanfattar hela fjällen-vistelsen. Det ska uppenbarligen vara det värsta lämmelåret sedan 1970! De är väldigt söta, men kan bli oj så arga. Jag vet inte om ni har hört en lämmel som skriker, men de har verkligen en pipa som heter duga! http://www.youtube.com/watch?v=oqYr05j-8wM Där har ni ett litet klipp med en mycket upprörd lämmel. Han provocerar den visseligen bra mycket, men de låter verkligen sådär

Det var även helt sjukt sen att se på vägen efter ett par dagar (då det varit väldigt varmt och många kommit fram) att det låg flera hundra små lämmel-splattar bara på en 10-20 tal meters sträcka. Visste ni förresten att det här med lämmeltåg bara är en myt? Det var på 1960-talet när Disney spelade in en naturfilm om dem som de drev dem utför en klippa för att just illustrera deras så kallade "självmordsbenägenhet". Hemskt!!

Jag tycker att de är rätt söta faktiskt!




Over the hills and far away


RSS 2.0